Jippieeeeeeeeeeeeeeeeee ;=)

Glömde ju nämna att jag fick reda på min nya lön idag. Kändes ju inte så bra på förhand att man skulle ha lönesamtalet Fredagen den 13:e ;=). Dåligt omen liksom. Som jag skrev tidigare hade vi löneförhandlingar för ca 2 mån sen och idag kom beslutet. Jag får ett påslag på 6.5% vilket jag är riktigt riktigt nöjd med ! Begärde ju drygt 9% när jag räknade efter och jag visste att det var en utopi. Men vad tusan, det är ju inte en privatperson som betalar min lön så varför ska jag inte dra på ? Innerst inne hade jag blivit väldigt nöjd med 5%, då genomsnittsökningen är på 2-2.5%

Även om lönen för mig är långt ifrån det viktigaste är det ändå en trevlig bekräftelse på att man gör något rätt..ha ha. Dessutom ska man verkligen inte "nedvärdera" sig själv och inte tycka att man är värd nånting.

Detta måste ju såklart firas med att jag får köpa mig en present, för det är jag väl värd ;) ?

Äntligen Lördag

Äntligen får jag tillfälle till lite ro. Har haft en riktigt hektisk vecka med planer varenda kväll och jag har inte kommit säng innan midnatt någon dag. Men jag återkommer till det.

Dagen började ovanligt. Jag sov nämligen till 9 i morse och det gör jag aldrig såvida jag inte varit ute. Och för en gångs skull gör det mig inget att min lokala Konsum öppnar just 9 på Lördagar. Tidigare har det varit en nackdel med Kungsholmen eftersom jag oftast är uppe innan 8 och vill köpa min frukost utan att behöva vänta tills affären öppnar. Dock har jag löst det problemet genom att knalla ner till ICA vid Kungsholms Torg som öppnar 8, men det är lite längre att gå. Men ibland behöver jag vänta tills den öppnar också...ha ha. Det är typ jag och pensionärerna som hänger på låset.

Frukosten imorse förtärdes tillsammans med något program på TV där dom befann sig på ett djursjukhus. Det första jag ser är att dom kastrerar ett får. Inte genom att bara klippa av sädesledaren, utan genom att testiklarna plockas ut. Så där står en veterinär med en testikel i handen och ungefär då känner jag ett enormt behov av att känna efter ifall båda mina är på plats. Thank God så var dom det ;=)

Veckan har som sagt varit uppbokad. Har träffat vänner varje kväll, förutom igår då jag tillbringade kvällen med ögonstenen. Hon är här Fre-Sön(åker tidigt) och jag kände mig mycket hedrad över att hon tog sig tid för att träffa mig ;=) Vi var och käkade på Primo Ciao Ciao och tog sen en promenad innan jag följde henne till pendeltåget. Som det ser ut nu så ska hon plugga på universitet i Italien och väljer mellan Rom eller Florens. Som ni kan ana sa jag till henne att följa magkänslan, och den sa Florens. Men men, vi får väl se var hon hamnar. Ett är dock säkert, och det är att jag kommer hälsa på henne om hon så flyttar till Månen.

I Torsdags var vi några kollegor(bara grabbar) hemma hos en annan kollega (min favvo) och käkade middag. Det var hur kul som helst och jag kan meddela att grabbar kan skvallra också...ha ha ha. Temat var vår konferens där en kille hade hamnat på en AW på ett tjejrum där det snackades kukstorlekar på ett sätt som gjorde honom helt chockad... Men du föredrar väl både och och det är ju klart att dom ville ha med dig, du har väl mest erfarenhet av kukar. Du är väl ett levande orakel skämtade vi med honom. Runt 22-snåret åkte konjaken fram och det var ju inte en bra ide(hi hi) med facit i hand. Kom inte hem förrän 1 på natten och hur effektiv jag var på jobbet i Fredags kan nog alla räkna ut. Smart av mig bara att boka in ett möte kl 9 på morgonen. Not.

I Tisdags och Onsdags var det jobb, följt av träning och sen Champions League. Apropå fotboll så sitter jag och väntar på några kompisar som strax bör ramla in eftersom El Clasico börjar snart. Sen blir det nog en lugn utgång.

Lugna gatan

Shit vad jag är usel på att uppdatera ! Å andra sidan är jag förvånad över att det är 1 hel vecka sen senast. Veckorna bara rusar förbi.

Hemkommen från Årekonferensen som var trevlig och för min del väldigt lugn. Jag åkte inga skidor utan slappade mest. Förutom på kvällarna då det blev party både Fredag/Lördag. I princip brukar jag vara väldigt restriktiv med spriten när jag är med kollegorna. Inte för att jag brukar dricka mycket överhuvudtaget i vanliga fall heller för den delen.

Tror inte det blev så mycket spännande skandaler heller att berätta om. Det var väl en tjej som fångades på bild med 3 kollegor i en jacuzzi på ett av rummen som var det mest "spännande".

Det roligaste jag kommer ihåg var när jag spelade blackjack ena kvällen. Det kom fram en kollega (hon började ca 1mån sen) som har gett ett ganska blygt intryck och frågade hur det gick och vi började småprata. Hon blev rätt engagerad i mitt spelande och helt plötsligt pratade hon i termer om "vi" när jag spelade ;=) När jag hade förlorat mina 100kr och ville spela lite till sa hon helt bestämt typ nä nu spelar vi inte mer samtidigt som hon försökte trycka tillbaka mitt kreditkort i plånboken...ha ha ha. Vi gick iväg och beställde en drink och för att reta henne tog jag fram mitt kreditkort och sa att nu ska jag spela för en femhundring varpå hon bara tittade på mig, rynkade pannan och gav mig "onda" ögat, ungefär som att spelar du en enda gång till sover du på soffan. Wtf har jag fått en hustru på halsen ;=) ?...tänkte jag roat för mig själv.

Apropå jobbet har jag gjort bort mig rätt duktigt...som tur är så är det knappt någon som vet om det ;=) Det är nämligen så att en kollega i förrgår frågade mig har det varit något strul under jouren ? Jag satt som en fågelholk eftersom jag helt och hållet hade glömt bort att jag ens skulle ha den Mån-Ons. När vi har den så loggar man in på ett visst telefonnummer och strular det i produktion så är jag den första som driften ringer. Inte bra alls att inte ens vara uppkopplad på telefonnumret med andra ord...Som TUR är inträffade det ingen incident, för då hade dom märkt att jag inte ens var påkopplad ;=) Det roliga i det hela är dock att man alltid får betalt under jourtiden, vare sig det ringer eller inte. Måste varit mina mest lättförtjänta pengar på länge !

Intervjudags !

När man har det bra på jobbet blir man väldigt påmind om HUR viktigt det faktiskt är att trivas. Sen jag kom tillbaka från Thailand jobbar jag i ett projekt som jag jobbat i förut och dagarna bara flyger förbi.Och hela arbetssituationen känns tillfredsställande. Jag har ingen ångest alls över att gå till jobbet och dessutom får jag bla. jobba med den kollegan som jag gillar bäst.

Apropå jobbet så ska jag i veckan som kommer börja intervjua folk. Har ju aldrig gjort det förut så det blir en ny erfarenhet. Jag har väldigt lätt för att prata med okända människor så det ska nog inte vara några problem. Min del i det hela blir att i 1:a hand försöka utvärdera kandidaternas tekniska kompetens.

Givetvis kommer den första frågan vara huruvidan kandidaten är djurgårdare eller aik:are. Är det SÅ illa blir det ju till att avsluta intervjun direkt ;=) Får jag däremot in en Hammarbyare kommer kandidaten givetvis få vind i seglen från mig. Då blir det till att fixa 2 drinkar och prata gamla minnen och givetvis ge h*n högsta betyg ;=) Pratade med en kompis igår och när jag nämnde det här med att jag skulle intervjua hade han många "bra" förslag på vad jag skulle fråga. Dock censur på det i bloggen ;=)

Nämen ärligt talat så kommer jag nog att vara väldigt hård. Även om jag som sagt har fokus på det tekniska så kommer jag att försöka ta reda på vad för sorts person jag har att göra med. Jag tycker vi har anställt en del minst sagt märkliga personer...ha ha ha.

Har NI några bra tips på frågor som man kan ställa ;) ?

Lönesamtal

På jobbet har vi ganska många regelbundna samtal med respektive chef. Fast det jag hade nyss var nog det viktigaste av man har då det även innehöll lönesamtal. Lönen grundas delvis på det omdöme man får i 5 olika områden. Beroende på vad man har för roll och kunnande så ställs det såklart högre krav ju högre upp man kommer. Av de 5 olika områdena motsvarade jag förväntningarna i 3 av 5 och överträffade förväntningarna i resterande 2. Dessutom är jag nu på nivå 3 av 4 vilket innebär att dom ser mig som senior konsult. När vi då sen kom in på vad jag förväntade mig i lön drog jag med omdöme och nivån i bakhuvudet till rejält. Jag ville nämligen ha drygt 10%-ig löneökning...ha ha ha. Good luck önskar jag mig själv eftersom det är rätt orealistiskt. Får jag däremot runt 5-6% så kommer jag vara nöjd inombords men jag tyckte att det är bättre att kräva för hög lön än att jag får mindre än det dom kunde tänka sig.

Annorlunda upplevelse

Troligtvis har det med åldern att göra, men jag är väldigt noga med att vara rädd om min kropp.På ett sätt som jag kanske inte var när jag var yngre. Är numera noggrann med t.ex stretching efter mina löppass. Liksom med att aldrig springa 2 dagar i rad utan vara noga med vila. Dricka mig berusad var och varannan helg är inget som tilltalar mig heller.

Men igår gjorde jag något som jag aldrig gjort förut. Jag gick på en SPA-behandling hos Axelssons. Var i första hand ute efter ansiktsrengöring och massage, men fick en hel del på köpet ;=) Bland annat blev insmetad med någon smörja och låg där som ett kolli, inpaketerad i någon folie. Kändes väldigt märkligt när jag senare stod där i duschen kolsvart, med en handduk virad runt skallen som en turban.Finn Femtusen fel. På det hela var behandlingen ok, men jag hade klarat mig gott och väl med enbart massagen som var riktigt behaglig.

För att återvinna min manlighet, med bilden av mig insmord med smörjan och turbanen i färskt minne kände jag att det var dags att gå ut och fälla en björn med händerna. Eller att brotta ner en krokodil. Inget av dom alternativen var dock möjliga så jag fick nöja mig med ett pass på gymmet. Kände mig mycket nöjd med styrkan och var tvungen att fråga tjejerna i receptionen "har ni fyllt vikterna med luft eller är det bara jag som är ovanligt stark idag ;=) ?". Fick bara skratt tillbaka som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka.

Träningen är väl i princip det enda positiva med Januari, som jag för övrigt är glad över äntligen har övergått i Februari. Har kört mina 3 lugna löppass i veckan + 2 styrketräningen nu 4 veckor i sträck. Planen är dock att vila helt och hållet under semestern och låta kroppen ta igen sig.

Semestern är vansinnigt efterlängtad nu. På jobbet är det rätt stressigt och pressat. Ur den synpunkten kan man också lugnt säga att semestern är vältajmad. Ska också bli otroligt skönt att komma tillbaka sen och börja i ett nytt projekt.

Kul kille...

...kan man nog inte säga att jag är för tillfället. Jag har en väldigt "jobbig" tid just nu med oerhört mycket som händer. Det är allt från lägenhetsköp som drar ut på tiden p.g.a massa papper och annat krafs som inte skickas/lämnas in i tid (dock sköter jag mig...). Det är även uthyrning av min nuvarande lägenhet i 2:a hand som jag fixar med. Får hoppas att det går igenom då jag vill ha den i reserv ifall jag inte trivs i stan och vill flytta tillbaka. Jag har angett "provboende" som orsak till varför jag vill hyra ut den. Går inte det kanske jag behåller den i allafall. Vet ju dock inte om man får äga en bostadsrätt OCH hyresrätt samtidigt ?

Sen till håller jag på och utvecklar en uppgift på jobbet som är rätt viktig. Funkar inte den som den ska så kommer det medföra en hel del strul....typ att det mesta inte kommer fungera ;=) Å andra sidan gillar jag utmaningen och när jag har lite press på mig. Tar det också som lite smickrande att just jag får göra uppgiften även om jag har bett en annan kollega kodgranska det jag gör. Oavsett vem som hade gjort jobbet är det av sån typ att man vill att minst 4 ögon ska ha sett varje kodrad.

Jag hinner knappt med mina vänner och somnar typ 22.30 på kvällarna som en stock. Lite ledighet vid Jul kommer inte kännas fel.

Tråkigheter

Så blev man återigen påmind om hur skört livet kan vara.I torsdags fick jag reda på att en kollega till mig dagen innan hade åkt på en stroke på kontoret. 42 år gammal och nu nedsövd med ett kritiskt tillstånd. Det är SÅ sjukt att jag 2h innan när vi fikade såg honom gå förbi oss och allt verkade normalt.

Men det som jag funderat mest på i efterhand är hur otroligt orättvist livet är. Detta liv som kan vara så otroligt vackert och underbart i och med allt det fantastiska som man kan göra och uppleva. Jag blir frustrerad när jag tänker på att det finns så många människor som aldrig får uppleva detta. Jag blir frustrerad när jag hör/ser om människor som råkar illa ut eller vars hela liv är en kamp, när man vet vilken inneboende potential människor har inom sig och vilken lycka man har potential att uppleva.

Jobbutvärdering

Veckorna flyger fram och jag förvånas över att det var nästan 1 vecka sen mitt senaste inlägg när det känns som att jag skrev det för 2-3 dagar sen. Hursomhelst, det roligaste som har hänt är den projektutvärdering vi hade i Måndags angående de senaste 6 månaderna. Jag fick väldigt mycket beröm av vår tekniska projektledare och det kändes nästan genant att sitta där och bara ta emot.

• Teknisk kompetens
Douglas är en mycket duktig utvecklare och har en bred kompetens på java området. Han är mycket mån om att lösningar ska göras så bra som möjligt. Douglas tekniska kunskaper har också kommit till användning vid kodgranskning och han är även duktig på att dela med sig av dem.

• Strukturerad
Angriper arbetsuppgifter och problem på ett mycket systematiskt och metodiskt sätt. Tänker igenom problem noga innan han ger sig på att lösa dem. Tillsammans med hans breda javakompetens och strukturerade arbetssätt gör att Douglas lösningar blir av mycket bra kvalitet.

• Sund inställning
Douglas är den som alltid ställer upp, behöver man hjälp så hjälper han till. Han har en mycket bra lagkänsla som är mycket viktigt i projektet, dvs. vi jobbar åt samma håll och att vi måste hjälpas åt oavsett vilka uppgifter.

• Socialförmåga och teamkänsla
Douglas är mycket social och trevlig. Han har ett öppet och naturligt förhållningssätt till sina kollegor vilket skapar ett trivsamt klimat att arbeta i. Han drar med de andra i teamet för att på så sätt skapa en gemenskap.

Just när det gäller jobbet så har jag alltid haft svårt för att ta till mig beröm. Det beror nog på att jag fick en så tuff start när jag började jobba. Fick ju som bekant mitt första jobb utomlands och det var väldigt mycket prestationsångest och krav på mig från i princip dag 1. Mitt självförtroende var inte direkt det bästa och det har satt sina spår. Ända sedan jag började plugga tom. så känns det som att jag jobbat i uppförsbacke. Jag kunde ingenting om datorer när jag började. Så när jag hörde min projektledare säga det som hör till min tekniska kompetens (och när jag läser det såhär i efterhand) frågar jag mig själv, är det MIG hon pratar om ;=)?

Lite på samma sätt var det i veckan som gick när en av konsulterna som jobbar i vårt projekt berättade att han ska sluta. Han frågade mig om jag ville börja jobba hos dom då dom "söker duktiga utvecklare". Jag blev rätt paff och skruvade på mig lite besvärat när jag svarade duktiga utvecklare ? Är du säker på att det är mig du menar...ha ha ha?

Nåväl det här är väl en sak jag får öva på och ta till mig. Jag har kunnat göra det på andra områden och ska väl kunna fixa det nu också.

Problem som löser sig själva

Det är skönt när saker och ting löser sig själva. För ett par veckor sen var jag inne på att köpa en ny mobiltelefon. Funderade mellan en Samsung Galaxy och HTC Desire. I samma veva som jag skulle slå till strulade min jobbtelefon ihop för gott. Jag nämnde det för min chef som svarade med att eftersom du jobbat här i 1.5 år nu så kan du få välja valfri telefon på vår inköpsportal. Gissa hur nöjd jag blev när jag såg att Desire var en av modellerna som jag kunde välja! Eftersom Samsungen inte var med så blev det ett mycket lätt val. Rätt skönt att inte behöva lägga 3500kr själv heller för den delen.

Det jag kan säga om telefonen är att den är SJUKT bra och att jag är supernöjd med den ! Kan verkligen rekommendera den.

En annan grej som jag funderade på är om jag ska använda jobbnumret även privat. Det är rätt segt när jag har jouren att behöva springa runt med 2 telefoner (jobb+privat) samtidigt. Jag kände väl som så att man vill ha en privat just för att kunna vara privat. Inte för att jag tror att någon på jobbet sitter och kollar på räkningen vem jag har ringt/sms:at men ändå...jag tror ni förstår. En fördel dock med att använda jobbluren är att man inte hittas på Eniro/Hitta via numret. Förutom fördelen med att jag slipper betala mobilräkning varje månad. Så nu kör jag på jobbluren.

Världen är liten.

I morse hade vi besök från vår största kund som skulle ha en redovisning om hur deras kunder uppfattade den internetportal som vi byggt åt dom. Det skulle ta 1.5h timme och jag var mest nöjd över att veckan skulle starta på ett lugnt sätt.

2 personer från kunden kom lite sent och den ena av dom la jag märke till. Det var en tjej med ett för mig ganska ovanligt svenskt namn. Det var något bekant med henne som jag inte kunde sätta fingret på. Efter 1h gick hon fram och drog igenom sin slideshow och jag började tänka på att hon verkade vara i min ålder. Dessutom var det det här med namnet.

Sen kom jag på att jag hade en tjej i klassen när jag gick i mellanstadiet som hette samma sak som hon. Hmmm....kunde det vara sant ? Snacka om sjukt sammanträffande i så fall.

När hon var klar och föredraget var slut gick jag fram till henne :
- Ursäkta men du råkar inte heta XXX i efternamn ?
Hon tittade på mig med stora ögon :
- Jo det gör jag.
- Du känner inte igen mig va sa jag och log stort ? Kan ju säga att hon såg hyfsat frågande ut då.
- Nej.
- Du och jag har nämligen gått i samma klass i mellanstadiet.
- Ja nu när du säger det så kommer jag faktiskt ihåg dig.

Alltså hur sjukt är det att stöta på en tjej som jag inte sett på typ 20+ år ;=) ?? Att jag kom ihåg henne borde betyda en hel del pluspoäng...ha ha ha ! Det lustiga är att hon påminde en del om hur hon var i klassen. Redan då var hon rätt framåt och inte direkt blyg, på samma sätt som när hon drog sina slides.

Heja vulkanen !

Det var ju faktiskt ganska länge sen sist...som jag alltså spillde kaffe på en skjorta. Imorse var det dags igen och vad passar bättre än att jag just idag råkar ha en vit skjorta på mig ? Ser verkligen riktigt snyggt ut. Kan ju å andra sidan inte bli arg på mig själv eftersom det säkert var minst 1 månad sen det hände senast.

Apropå länge sen så fick jag ett sms av brorsan häromveckan från Budapest. Denna gång drog han in en blygsam jackpot på sina enarmade banditer på 200 000 Forint (ungefär 8000 SEK)...DET var ju också ganska länge sen sist....med HANS mått mätt såklart. Det var säkert 6 månader sen sist. Sen att en normal människa inte drar in en sån här på en hel livsstid, är ju en annan femma.

Att det finns en vulkan som är på lite dåligt humör har väl inte undgått någon. Såvitt jag vet så är jag den enda som fått en riktig fördel av det hela. Det är nämligen så att en av mina vänner fyllde jämt häromveckan och skulle firas
en kväll på Hasseluddens Yasuragi. Problemet var bara att jag var i Åre samtidigt med jobbet och därför inte kunde närvara :=( Jag ringde och grattade honom samma dag på förmiddagen och frågade om han var laddad inför kvällen och fick då till svar nånting i stil med I'm currently sitting in a car on the autobahn from France cause of that &#%¤ volcano and will spend the nearest 20h in it before getting home to Stockholm. Som ni förstår så blev hans flyg inställt och han fick hyra en bil för att komma hem och skulle därmed inte hinna till sitt firande. Detta ledde till att det blev uppskjutet och nu ska genomföras på ett datum då jag kan vara med ;=)

Apropå vänner. Om den här veckans prio är att komma igång med träningen igen så är nästa veckas prio(!) att träffa en del kompisar som jag inte sett på ett bra tag nu dels pga Aruba, Åre och trötthet.

Kontraster

I Fredags låg jag på en sandstrand i 30 graders värme. Den här Fredagen kommer jag tillbringa i skidbacken med troligtvis lite kallare väder. Ganska skapliga kontraster ;=) Vi ska nämligen på vinterkonferens med jobbet Tor-Sön. Eller konferens och konferens...vi har knappt 5h obligatoriska sittningar. Sen är det valfria aktiviteter och middagar som gäller. Och en och annan grogg även om jag mer än troligt kommer hålla mig i skinnet. Tycker inte om att dricka mig berusad med kollegorna.

Fast ska jag vara ärlig kanske jag skippar skidbacken och satsar på långfärdsskidor i stället. Har inte stått i en slalombacke sen 2001 och med tanke på de strul jag haft med hälsporrar och knä vore det klokt att låta bli. Men vi får väl se. Jag är inte direkt känd för att vara svårhetsad.

Har också kört mitt första träningspass på nästan 3 veckor. Kändes riktigt nice, även om det finns en överhängande risk att det inte kommer kännas så imorgon...träningsvärk är nog bara förnamnet.

Manana manana

Nog för att jag visste att det är rätt mycket manana manana på spanjorer men att få ett vykort 4(!!!) månader efter att det stämplats slår alla mina rekord i allafall. Brorsdottern var på Mallorca i slutet av September och jag fick vykortet hon skickade då idag.

En annan rolig dag var att jag helt spontant fick ett meddelande på MSN på jobbet av en våra testare som är en herre på 50 bast :

Ville bara säga att jag tycker det är så jävla roligt att jobba med dig ! Blev ju rätt förvånad eftersom det inte är så vanligt att folk är så raka. Skrev till honom att det är ömsesidigt och jag menade verkligen det.

Överlag trivs jag mycket bra på jobbet för närvarande. Enda haken som jag iofs tror att jag blivit av med är att jag är tekniskt bollplank till vårt offshore-team i Indien. Tycker synd om stackarna på sätt och vis. Hur lätt kan det vara för dom att förstå saker och ting typ 700000mil härifrån ?? Vissa på vårt kontor förstår ju inte ens fast dom behöver gå 30m för att fråga när dom vill. Hursomhelst gör dom väldigt mycket fel vilket leder till merjobb för oss.

Damfronten ska få sin uppdatering också. Men inte ikväll. För snart är det sovdags. Manana manana.

Sliten Douglas

Det roligaste som hände på julfesten var att vår chef förkunnade att vi har gjort ett så bra resultat i år att vi får åka till Åre på vinterkonferens i April ;=) !!! En annan kul grej är att det kommer börja en tjusig tjej hos oss i början av nästa år. Det är vi inte direkt bortskämda med. Mindre kul för henne kanske att hon var väldigt "offensiv" på en del av våra kollegor. Och det innan hon ens börjat ;=) Annars är såna här fester fascinerande. God damn vad det skvallras/tisslas/tasslas om allt och alla ;=) !!

Frågade min chef skämtsamt om inte en skidresa/konferens är lite riskabelt ? Jag t.e.x har gjort 3x1 veckor under min livstid och det vore lite oturligt om typ 20 pers åkte på olika frakturer....ha ha ha.

Julklappshandlandet har gått helt smärtfritt. Visste precis vad jag skulle ha så jag var radiostyrd och fixade rubbet.

Har annars haft en mindre trevlig upplevelse idag. Var hos min naprapat idag eftersom jag har haft ont i knä/ryggen/höften under en ganska lång tid. Inga allvarliga grejer, men det beror på följdskador av hälsporren (som jag dock är fri från) och överansträngning. Dock rätt segt att aldrig inte ha ont nånstans, Hursomhelst så körde han en sorts behandling på knäna där han stack ner akupunkturnålar rakt ner i mjukdelarna på knät och "vispade" runt. Inte alls skönt.

"Älskar" också när han säger "slappna av" innan han ska knäcka/stretcha typ hela ryggen. Verkligen jättelätt att "slappna" av då... ;=)

Annars känner jag mig riktigt trött. Har haft det sjukt bokat senaste veckorna/månaden med en massa aktiviteter som varit roliga men tagit på krafterna. Nu ska jag äta och chilla under Julen med mina föräldrar och brorsan&brorsdottern som kommer upp för att fira med oss.

Dessutom ska jag läsa ikapp er imorgon !

Lära gamla hundar att sitta.

Det vore bra om jag ibland kunde vara lite förutseende. Ha i åtanke att vissa saker förr eller senare kommer att inträffaså att jag inte står där handfallen när det väl inträffar.

Särskilt när det handlar om någonting som händer rätt ofta. Som att jag till exempel spiller ut mitt kaffe. Och varje gång spiller PÅ kläderna tänker jag men varför har jag inte en extra tröja/skjorta på kontoret ?

Så nu står jag här igen med en ljusblå skjorta med en kaffefläck som man inte kan undvika att se. Utan extrakläder.

TIllbaka på jobbet

Här händer det grejer direkt minsann. Kom in till jobbet igår och hittar inte min dator i förrådet där vi låser in dom. Är helt säker på att jag lämnade in den där innan jag åkte på semester. Vi var först rätt säkra på att det var någon som hade gått på semester som helt enkelt råkade få med sig fel laptop. Så jag skickade ut ett mail till alla, men fick inget svar. Till saken hör också att det bara är vår avdelning som ens kan komma in i det rummet eftersom det krävs en personlig bricka + personlig kod.

Då började jag fundera på om någon verkligen fått med sig den av misstag ? Trots allt är min dator märkt med namn som är rätt svårt att missa. Så jag knallar över till vår säkerhets-avdelning och pratar med dom. Och dom grabbarna har verktyg som heter duga :=) Tydligen fanns det ett program installerat på min dator som gör att man kan spåra den oavsett om man raderat hela hårddisken. Dessutom fungerar det som så, att varje gång datorn kopplas upp mot internet, så skickas det en signal från den i form av GPS-koordinater som pekar ut exakt var den befinner sig.

Mycket riktigt visar sig min misstanke tyvärr vara sann. Datorn är stulen. Det som garanterat att den är det är just det faktum att man ser att hårddisken blivit raderad. Hade det varit någon som av misstag hade tagit fel så lär man ju inte förstöra något för sin kollega genom att radera allt innehåll.

Eftersom förrådet där vi förvarar datorerna bara är åtkomliga för speciella personer med bricka+kod loggas också såklart alla som öppnar det. Så man skriver helt enkelt ut en lista med de som varit inne i förrådet under den tid jag varit på semester och den som har tagit datorn är garanterat med på listan vilket känns olustigt. Det är ju någon av mina kollegor.

Nåväl vi får väl se vad som händer framöver. Sensmoralen är väl i allafall att storebror ser dig ! Så få inte för er att snonågon dator ;=) !

Semester 1

Imorgon drar jag på min första semester. Har styckat upp min ledighet i 4 bitar i år med semestrar vecka 27,31,36 och 44-45. Jag tycker om att ha det utspritt istället för en lång sammanhängande variant. Dels för att det är skönt att alltid ha något att se fram emot, och också för att slippa ångesten att börja jobba när man varit ledig t.ex 5 veckor i sträck.

Fast just nu känner jag att jag gärna hade haft 2v ledigt direkt. Jag känner mig väldigt trött, både fysiskt och psykiskt. Det hänger framförallt ihop med att jag bytte jobb för snart 4 månader sen. Faktum var ju att jag hade 14dagar ledigt att ta ut från mitt gamla jobb när jag sa upp mig som dom inte lät mig ta ut. Ok att jag fick en rätt bra slutlön, men jag hade föredragit ledigheten alla dagar i veckan. Och något jag lärt mig är att vissa saker kan man inte skjuta framför sig hela tiden. Förr eller senare hinner tiden ikapp en. Typ när det gäller ledighet. Sen är det som bekant mycket som ska läras när man byter jobb vilket också leder till trötthet. Där är jag nu.

Apropå jobbet så har det gått riktigt bra. Har haft samtal i veckan med både min projektledare och högsta chef och jag har fått jättemycket beröm. Du jobbar självständigt och är driven. Är du säker på din sak låter du dig inte bli överkörd av kunderna. Du är dessutom tekniskt kompetent och du har kommit in i jobbet otroligt snabbt har det bla sagts. Själv tycker jag inte att jag har gjort något speciellt som föranleder dessa ord...om jag ska vara ärlig ;=)

Visst är det kul att få beröm (väldigt kul t.o.m.), även om jag faktiskt inte lägger så mycket betydelse i det. På samma sätt låter jag mig inte nedslås jättemycket heller om någonting inte fungerar till 100%. Sen är det iofs lite lustigt hur svårt det kan vara att ta emot beröm. Min reaktion på berömmet jag fick av cheferna är nog inte speciellt ovanlig. Men det är väl en släng av jantelagen antar jag.

Nåväl imorgon drar jag i allafall till Kreta för 1 vecka och även om jag har ett par stekar-badbyxor så är första prio att vila och bara njuta. Som vanligt när jag är på semester så är det träningsförbud(!) som gäller. Dessutom ska det ätas/drickas riktigt gott. Att jag är en sucker för glass lär mina kompisar också bli varse om. Kommer ihåg när jag var i Karibien förra året där en av caféerna på stranden sålde Hägendasz-glass. Vet inte hur många små bägare jag fick i mig, men det var minst 2st/dag. Det ska jag förhoppningsvis klara av nu också, om det bara finns en glasskiosk vill säga !

Kommer också ta med mig några böcker. Ska väl i allafall försöka hinna läsa ut en av dom, där Munken som sålde sin Ferrari är första prio.

Blandat

Stod på löpbandet och precis innan jag skulle börja springa kollade jag runt. Vem får jag syn på då om inte skönheten som står på ett annat löpband ? Och varför skulle jag inte springa ihop med henne då jag börjat få henne ur skallen...ha ha ha ? Hon såg precis lika glad och fin ut som hon alltid gjort. Gick bort och pratade henne men det var svårt att hålla en normal konversation. Vet ju själv hur svårt det är att prata på löpbandet när man har fullt sjå med att få luft överhuvudtaget. Brukar inte vara så sugen på att snacka då heller för den delen. Lite halvsvårt också att hålla koncentrationen när jag helst av allt hade velat dra ner henne från löpbandet och hånglat upp henne på plats...ha ha ha.

Annars har det varit en del tråkiga nyheter den här veckan. En bekant till mig och brorsan som jobbade på hans bar blev överkörd av en smitare och omkom i Söndags. Vi stod inte varandra nära och har inte setts på säkert 3-4 år men det känns ändå. Det är trots allt en kille som jag har träffat och pratat med många gånger.

Oldboy från mitt gamla jobb ringde mig och var hur låg som helst. Han har tydligen fått sparken med 2 veckors varsel. Otroligt illa skött med tanke på att han jobbat som konsult och inte hade kontrakt. Det har liksom alltid varit vi kör på tills vidare eftersom han haft så bra relation med chefen. Har liksom inte haft något behov av att skriva något kontrakt heller. Detta visar återigen på att när det gäller jobb så är det fullständig egoism som gäller. Tyvärr :=(

Första veckan !

Det mest spännande att berätta om på det nya jobbet är att jag har en riktigt snygg kollega ! Vet iofs inte om hon är upptagen eller inte. Har i princip bara sagt hej till henne en gång och har således noll koll på hur hon är som person. Men utseendemässigt är hon klockren. Dessutom doftar hennes parfym riktigt gott.

Kollegorna verkar annars helt ok. Hjälpsamma och trevliga vilket är oerhört viktigt för mig. Lär väl ge sig med tiden innan man vet hur dom "egentligen" är och hur dom hanterar situationer när det blir press/stress. Överlag är dom nog lite yngre än mina gamla kollegor. Själva miljön är mer formell också, vilket var ganska väntat. Det är nog svårt att få till en så familjär stämning när man är 60-70 personer, mot de 20 som vi var på mitt gamla. Men första intrycken är klart positiva.

Sen är det också riktigt skoj att jobba på samma ställe som en av mina goda vänner. Där kan man snacka om att vi fann varandra fort den där dagen för drygt 10 år på första föreläsningen när jag började plugga. Det var lite ödets ironi skulle det visa sig att jag satte mig just bredvid honom. Han hade nämligen jobbat som Präst/Pastor och var (är) en sån där riktigt varm/förstående människa som jag behövde vid den tidpunkten. Det var nämligen i samma veva som ett av mina ex gick med i Jehovas Vittnen. Som jag skrev förut blev jag helt knäckt och vad passade bättre då än att träffa en person som verkligen var van att prata med människor som befann sig i livskriser ? Han hjälpte mig otroligt mycket och var ett enormt stöd. Vi hade många samtal och pratade även en hel del om religion och livsåskådningar i allmänhet.

Så lite känns det också som att en cirkel är sluten i och med att vi återigen är på samma plats. Skulle det visa sig att vi får jobba i samma projekt skulle det kännas som att man vunnit på en trisslott ;=)