Inget ljus i tunneln

Dagens goda nyhet är att jag fått tillåtelse att hyra ut lägenheten i 2:a hand i 1 år.

Dagens sämre nyhet är att ingenting är klart med nya lägenheten (fortfarande tvist om vissa avgifter).

Dagens sämsta nyhet är att kollegan som ska flytta in hos mig 5:e December har sagt upp sin nuvarande lägenhet och därmed inte kan vänta/skjuta på att flytta in i min. Det innebär att jag till dags dato inte vet var jag kommer sova i helgen, eller knappt vet var jag ska förvara mina möbler.

Dagens undran : hur i h*lv*t* kan man börja sälja lägenheter innan alla papper är klara mellan byggherren och brf:en ???

Det känns med andra ord inte sådär superbra just nu. När jag blir lite gladare ska jag kommentera hos er (även fast jag i allafall läser dagligen ;=) ).

Uppförsbacke

Har nog haft en av mina sämsta helger på länge. Huvudvärk till och från i typ 2 dagar. Vid såna här tillfällen hade det inte skadat med en flickvän som hade kunnat ta hand om mig ;)

Det är hyfsad uppförsbacke nu på typ alla fronter. På jobbet har jag senaste 6 veckorna jobbat i förvaltningen för att bidra med min kunskap inom ett visst område och ha det som ett slags överlämning till dom där. Att jobba där är inte skoj då arbetssättet (Scrum om ni känner till Agila metoder) inte alls passar mig. Vi har dessutom 5 Indier på besök som vi ska lära upp och....jag har jättesvårt att förstå deras dialekt/accent. Dom är hur sköna som helst och trevliga men språkbarriären är inte att leka med. Inom Scrum har man dagliga 5-10 minuters möten där man berättar vad man gjort och problem man har. Kan ju bara tänka mig hur det blir när det ska has möten med dom när dom är hemma igen via någon slags konferenstelefon. Jag hade ett möte med min chef i Måndags och berättade för henne på ett väldigt tydligt sätt att min önskan är att så fort som möjligt lämna förvaltningen.

Lägenhet strular rejält. Jag skulle haft tillträde till lägenheten 8:e Nov men har fortfarande inte fått medlemsskap i föreningen. Tydligen är det en tvist mellan säljarna och bostadsrättsföreningen angående vissa avgifter. Min lägenhet berörs dock inte och därför känns det sådär att jag drabbas. Antar att föreningen vill ha det som en hållhake i förhandlingarna. Tycker bara det är intressant att mäklaren säger att medlemskapet "är en formalitet" när jag sen får reda på av säljarna då jag ringer upp dom personligen att dom legat i tvist en längre tid med föreningen...Apropå mäklaren så litar jag inte längre ett ord på vad han säger och är rejält irriterad på hans nonchalans. Han struntar i att höra av sig på bestämda tider (är det så här tjejer känner sig när killen inte ringer upp...ha ha ha ??) och ger bara ett oproffsigt intryck. Säljarna har t.ex sagt att mäklaren har sagt till dom att jag ska flytta in efter nyår, vilket är helt befängt. Det har jag aldrig sagt, eller ens haft på tal.

Det jobbiga med det hela är dock att det troligen ska in en hyresgäst i min lägenhet den 5:e Dec eftersom jag vill hyra ut min lägenhet i 2:a hand, men att det finns en risk att jag inte har nycklarna till min nya lya.Känns ju sådär att sova med en kollega i min dubbelsäng...ha ha ha. Pratade med säljaren och som det verkar kan jag lämna alla mina möbler i den nya lägenheten men inte bo där förrän jag fått medlemsskapet. Känns ju mindre kul att vara 30+ och flytta runt som en zigenare. Det enda positiva i historien är att jag har rätt till vite på 500kr/dag eftersom jag inte fått tillträde till lägenheten det datum som står i kontraktet. Sen om jag får ut dom eller inte är väl en annan femma.

På kärleksfronten är det inte heller helt lyckat. Träffade en tjej ett tag tills vi kom fram till att vi inte skulle ses/höras mer. Min spontana känsla är dock att det känns fel.Orkar dock inte berätta mer om det nu.

Men lite skoj har det hänt också, som att jag har fyllt år (eller är det så kul längre...) och fått väldigt fina/många gratulationer. Har också fått ett supertrevligt sms av en tjejkompis sådär spontantbara så du vet så är jag väldigt glad över att ha dig i mitt liv. Sånt värmer onekligen. Jag har dessutom lyckats följa min plan att ägna 30min/dag helt och hållet åt mig själv.

Dagens deal

Jag märker att dagarna bara flyter på i ett riktigt högt tempo. Den ena flyter in i den andra. Samma sak nästan varje dag. Jobb, träning och sen hem och sova. Jag märker med mig själv att det är hektiskt. Jag glömmer vissa saker som jag inte borde glömma. Det blir så eftersom jag är väldigt målinriktad för tillfället. Vissa saker SKA bara fixas, mindre viktiga glöms bort.

Så därför satte jag upp en deal i helgen för att i allafall vårda det viktigaste i mitt liv : Nämligen mig själv och mitt välmående(lät hyfsat egocentriskt...ha ha ha.).

Dealen är att jag VARJE dag fram till Jul SKA ägna 30 min åt att varva ner och hitta lugnet i vardagen genom att antingen läsa och/eller lyssna på lugn musik. Låter väl bra ?

Kul kille...

...kan man nog inte säga att jag är för tillfället. Jag har en väldigt "jobbig" tid just nu med oerhört mycket som händer. Det är allt från lägenhetsköp som drar ut på tiden p.g.a massa papper och annat krafs som inte skickas/lämnas in i tid (dock sköter jag mig...). Det är även uthyrning av min nuvarande lägenhet i 2:a hand som jag fixar med. Får hoppas att det går igenom då jag vill ha den i reserv ifall jag inte trivs i stan och vill flytta tillbaka. Jag har angett "provboende" som orsak till varför jag vill hyra ut den. Går inte det kanske jag behåller den i allafall. Vet ju dock inte om man får äga en bostadsrätt OCH hyresrätt samtidigt ?

Sen till håller jag på och utvecklar en uppgift på jobbet som är rätt viktig. Funkar inte den som den ska så kommer det medföra en hel del strul....typ att det mesta inte kommer fungera ;=) Å andra sidan gillar jag utmaningen och när jag har lite press på mig. Tar det också som lite smickrande att just jag får göra uppgiften även om jag har bett en annan kollega kodgranska det jag gör. Oavsett vem som hade gjort jobbet är det av sån typ att man vill att minst 4 ögon ska ha sett varje kodrad.

Jag hinner knappt med mina vänner och somnar typ 22.30 på kvällarna som en stock. Lite ledighet vid Jul kommer inte kännas fel.

Tankspridd till min lycka

Sällan har jag varit så glad över att jag är rätt virrig som idag. Jobbade till 17.15 idag vilket nog är den senaste Fredagen sen jag började jobba på nuvarande stället. Jag hade med mig träningsväskan och på vägen hem tänkte jag hela tiden på vilken olust jag har att träna. Tänkte bara iofs köra lite cardio men idag kändes det helt oöverkomligt.

Envis som jag dock är kände jag att jag inte kunde lata mig och skippa...det handlade trots allt bara om 45min. Bytte om och det gick bra....tills jag märkte att jag bara hade med mig en(!) sko. Så till min stora lycka var det bara att packa ihop och gå hem ;=)

Jag undrar dock vad dom övriga i omklädningsrummet tänkte ? Det kommer alltså in en kille som byter om till träningskläder, för att i nästa sekund byta om till vardagskläderna igen och gå därifrån...ha ha.

Insikter

Den här historien med kollegan har verkligen berört mig. I vanliga fall när man hör om sånt här så reagerar man reflexmässigt i stil med "ja det är verkligen hemskt" för att sen återgå till det normala. Inget konstigt med det egentligen för ofta har man ingen relation till "offret".

Men nu är det verkligen annorlunda även om jag inte var så tight med killen. Men det verkar ha tagit mig drygt 37 år att verkligen inse sanningen i att "hälsan är det viktigaste". Först nu förstår jag innebörden på riktigt. När jag själv tänker på orden nuförtiden eller hör dom, passerar dom inte bara in genom ena örat och ut genom det andra rent reflexmässigt. Utan jag skänker en tacksamhetens tanke till att jag är frisk och kry.

Mailade idag med en tjejkompis och hon skrev någonting ironiskt om att jag är "innerst inne är rädd". Svarade då utan att tänka efter att det enda jag verkligen är rädd för, det är att inte ha hälsan i behåll. Just att det var hälsan jag tänkte på automatiskt tar jag som "bevis" på att det här betyder oerhört mycket för mig.

Jag har alltid varit väldigt väldigt mån om familj och vänner. Efter den här händelsen är det än mer påtagligt. Jag struntar i att min bror(här på besök nu med ögonstenen) som bor hos mig under sitt besök fimpar sina cigarettet i en tallrik. Jag struntar i att han aldrig plockar undan efter sig eller att han lägger sina skor under vardagsrumsbordet. Eller att han lägger strumpor överallt. Jag är bara glad över att han också är frisk och att vi kan vara tillsammans.

Igår träffade jag ögonstenen efter jobbet och drog med henne på restaurang. Samma känsla där. Glädjen över att få vara med henne. Se henne frisk och glad. Höra henne berätta om sina framtidsplaner. Höra henne berätta om pojkvännen. Fast såklart fick hon ta emot en hel del "mobbing" från mig, det kommer aldrig ändras ;=)

Så ni förstår att ikväll mår jag mycket bra efter att ha ätit middag hos mina föräldrar med bror och ögonsten. Och jag ser samma glädje hos mina föräldrar över att vi är där, som jag själv känner över att dom är där. Mina närmaste. Friska och krya (även om gamlingar såklart alltid jämrar sig/har ont nånstans...). Och jag är så tacksam över att det är läget för närvarande i familjen.