Nitzer Ebb & Arvikafestivalen.

Vet inte hur många gånger jag suttit med grabbarna efter match/träning och "letat offer" att tracka ;=). För er som inte hållit på med lagidrott så kan jag nämna att halva nöjet är tugget i omklädningsrummet. Taktiken har ju alltid varit att hitta någon/några som man får över på sin sida för att slutligen "ge sig på någon" att reta ;=) Jag har dessutom varit väldigt duktig på att få med mig folk vilket har lett till att jag sällan blivit offret...ha ha ha.

Fast ett ämne som alltid varit till min nackdel är Arvikafestivalen. När det kom på tal så dröjde det inte länge innan någon kläckte ur sig frågan Douglas ska inte du åka till Arvikafestivalen igen, det var ju så bra senast ? följt av ett omklädningsrum som blev fullt i skratt förutom en person...:=)

Bakgrunden är när jag 1995 bestämde mig för att åka till Arvikafestivalen på en Fredag för att titta på ett enda band, Nitzer Ebb. Detta band var (och är !) fortfarande ett av mina absoluta favoritband och jag hade inga problem med att bila 80mil tur och retur för att se dom.

På den tiden jobbade jag på posten och det var tight med tid för att hinna till festivalen. Men det var så att när man hade delat sin post var man klar för dagen. Så jag sprang runt mitt distrikt som en galning och plockade sen upp min kompis Fredrik för att börja åka de 40milen i min Ford Escort. På den tiden hade jag inte heller bilstereo så vi hade helt enkelt lagt en bandspelare i baksätet och krämade på duktigt... båda sjungandes och skrålandes. Så snabbt har nog inte 40mils bilkörning känts någon gång och humöret var verkligen på topp efter 4 timmars diggande när vi äntligen kom fram.

Vi gick direkt till festivalområdet och ställde oss i kö för att köpa biljett. Haha det är helt sjukt, men jag kommer fortfarande ihåg känslan när jag hade 2 personer före mig i kön då jag får syn på en skylt som hänger i luckan :
Nitzer Ebb har ställt in sin spelning p.g.a sjukdom

Jag trodde inte det var sant ! Fy f*n vad lack jag blev ;=) Vi satte oss helt sonika i bilen och åkte de 40milen hem på en gång ! Om de första 40milen gick snabbt så kändes milen hem som 400. Total tystnad i bilen och redan då visste jag att det här kommer jag få äta upp många gånger om. Det positiva (som sen inte visade sig så positivt...ha ha) i det hela var att jag hann hem till träningen i allafall som vi hade på kvällen. Det första jag får höra när jag kliver in i omklädningsrummet är Hur var konserten ? följt av ett massivt skratt. Tror jag hoppade på typ hela laget och skulle "spöa" dom, vilket naturligtvis inte gick så bra ;=)

För grejen var att en av mina lagkamrater hade hört på radio att dom inte skulle spela, och givetvis spridit det till folk i laget eftersom han visste att jag skulle dit. Vidare berättade han hur mycket han hade garvat hela dagen när han såg bilden framför sig när jag stormade fram på vägarna med min rishög. Om någon undrar varför han inte ringde och sa detta kan jag meddela att på den tiden fanns inte mobiltelefoner ;=) !

Fast jag har fått min upprättelse. För faktum är att Nitzer Ebb lades ner någon gång därefter för att 10 år senare göra en re-union turné spelade dom på Arvikafestivalen (2006). Efter 1:a låten så säger sångaren någonting i stil med
Good evening Arvika, sorry we didn´t make it last time !

Jag kände på något sätt att detta var riktat speciellt till mig ;=) Som en ursäkt för de 80milen och för det psykiska lidande jag fått utstå för den där inställda konserten många år sedan !

Video (blandad kvalite) från den senaste konserten (Stockholms Universitet, 20070922) jag sett med dom :