Det är inte ofta jag deppar, och när jag gör det så vill jag så snabbt som möjligt komma på fötter igen. Tycker inte om att tycka synd om mig själv eller vara deppig. Men tyvärr fungerar inte känslorna alltid som en knapp med två reglage, ON/OFF som man kan switcha när man vill.
Jag är ärligt talat riktigt deppig idag. Så i detta inlägg tänker jag för omväxlings skull tycka synd om mig själv en liten stund. Som ni kanske förstått av bloggen så tycker jag om att styrketräna och springa. Det här med löpningen går ju dock mindre bra. Jag överdriver inte om jag säger att senaste 3-4 åren har jag ytterst sällan varit helt förskonad från smärtor. Det är tamigfan alltid nånting som strular. Det har varit nageltrång(BÅDA fötterna...),hälsporre(BÅDA fötterna), löparknä, hopparknä etc. etc.
Och när någonting inträffat har jag alltid varit noga med att försöka få det bra. Jag har även bytt löparskor varje år, jag har använt inlägg, jag har vilat, jag har stretchat MEN...jag har aldrig blivit helt frisk.
Vid nyår hade jag strul med höften. Så jag bestämde mig för att springa superlugnt och stretcha noggrant efter varje pass. Så det blev träning 3-4 dagar i veckan i 5 veckor innan jag åkte till Thailand. Jag missade inte en enda träning och skötte mig verkligen exemplariskt om jag får säga det själv. När jag åkte till Thailand vilade jag helt och hållet. Efter 3 veckors vila sprang jag sen en gång och direkt fick jag förbannat ont i höften. Luften gick verkligen ur mig och jag blev så j*vla förbannad rent ut sagt.
Gick efter det till en kiropraktor 3 ggr (senast igår) och han konstaterade att han inte kunde hitta något fel på mig. Det är ju en klen tröst eftersom jag känner smärtan. Eftersom vila uppenbarligen inte hjälpte så struntar jag i att jag har ont nu, utan jag springer i allafall. Det gör ju liksom ingen skillnad. Och det här gör mig verkligen deppig. Jag tycker om att springa. Jag tycker om att sätta upp mål och kämpa för dom, tävlingsinriktad som jag är. Och så kan jag inte göra det :=(
Men det är väl bara att kämpa på. Via kiropraktorn har jag fått tid imorgon hos en ortoped. Oavsett vad så tyckte kiropraktorn att jag bör skaffa inlägg i skorna eftersom jag springer så ofta, och kanske löser det mina problem. Så imorgon eftermiddag är det jag som ska gjuta ett par kolfiberinlägg för 1500kr....:=( Roligare saker kan man ju lägga pengarna på. Och om det inte blir bra så är det bara att leta rätt på någon annan. Till slut träffar jag väl rätt person som kan hjälpa mig. Men jag hoppas det blir snart, för såhär pallar jag inte ha det länge till.
5 kommentarer:
Men sötnos. Jag fattar att det är skittrist! Och det är aldrig kul att ha ont. Självklart inte. Men man MÅSTE inte springa 4 dagar i veckan. Du tränar ju rätt mkt om man säger så...Skulle du kunna varva med långa promenader och annan typ av konditionsträning tex? Om t o m din kiropraktor tycker att du springer mkt så kanske det är ok att dra ner lite på det. kram
Klart man har rätt att vara OFF ibland, herregud, det måste man!
Jag förstår dig.. om det är det som du lite lever för och inte kan göra pga diverse skador som kommer med jämna mellanrum så är det inte alls kul :( Det viktiga är kanske att du gör annat som får dig glad under dessa perioder då träningen inte kan ge dig det på samma sätt som tidigare. Jag hoppas o tror dock att du kommer bli bra. På tal om de där inläggen, det vill min kiropraktor att jag också ska ha pga min sneda rygg o för att jag går fel som gör att jag får ont. Styrkekramar till dig! PUSS
Hey, det är helt okej och förståeligt att bli deppig när man inte kan göra sådant som man älskar och som får en att må bra utan att behöva känna smärta.
Jag hoppas att du får vara skade- och smärtfri här framöver. Och att allt snart blir bättre.
Och en dag som denna då snön vräker ner från en gråtung himmel så är det härligt att nästan kunna känna sanden mot tårna och solens varma strålar smeka över en tack vare dina kort. Även om du inte gillar att fota så mycket så gillar vi att få titta ju ;P *fniss*
*krama*
Hej du!
Vet ju precis hur du känner =(.
Men det gäller att hitta träning som fungerar för en med skadorna. Skaffa en PT! Det bästa jag gjort! Hon hittade verkligen det jag kunde göra och jag fick otroligt bra resultat =).
Och på nåt sätt så kommer man vidare.
Men deppa på! Ibland måste man få det.
Stor kram!
Sussi:Njae jag springer nog aldrig mer än 3 dagar i veckan och det blir aldrig mer än 2-3mil/vecka.
Jag har testat annan träningsform men jag vill verkligen inte tappa konditionen då den är sjukt jobbig att träna upp. Långpromenader ger ingen kondis och trappmaskin är ju inte så skoj ;=) Kanske ska jag dra igång boxningen igen ?
Kram!!
Fröken: Hmm löpningen ger väldigt mycket, både fysiskt och för ens välmående. Inte alls kul att skippa.
Du har rätt i att man ska försöka göra annat som gör en glad, och det brukar jag vara rätt duktig på. Men att hitta något som ger motsvarande effekt (och är skoj!) är inte lätt att hitta.
Oj om du har sned rygg är det väldigt viktigt att ha inlägg. >Jag tror det är ännu viktigare för tjejer som också oftare går i skor som är mindre bra ur ergonomiskt perspektiv (typ högklackat).
Tack för styrkekramarna !
PUSS!!
Janet: Mmm och nu SKA jag bli av med det här. Tänker inte sitta här som en påse nötter och inte göra någonting åt saken. Inlägg är redan införskaffat !
Haha ja jösses den där snön kom oväntat ! Och det är härligt att mina "masterpiece" till foton kan glädja andra människor ;=)
Kram!!
IS :Ja jösses stackare, du har ju haft strul om något med diverse saker som satt käppar i hjulet :=(
Mmm PT kanske inte är en så dum ide ! Tycker iofs om att träna själv också med min mp3-spelare innesluten i min värld ;=)Men absolut, jag har hört många som är otroligt nöjda.
Men nu är det färdigdeppat för min del. Nu är det fokus på att det ska bli bra igen ;) !
KRAM!!
Skicka en kommentar