Reflektioner Del 2

Jag tror uppriktigt sagt att känslor är den starkaste drogen som finns. Synd bara att en hel del känslor är destruktiva. På samma sätt som en människa dras till trygghet (som kan vara negativ), så söker vi situationer där vi kan få vår dos av den känsla vi är beroende av. Är det någon som t.ex. tror att det är en slump att en kille som tycker om att slåss, ofta hamnar i situationer där det finns en potentiell chans till detta ? Det är lustigt att jag som sprungit på klubbar i typ 15 år har hamnat i bråk 1 gång, medans jag haft kompisar som alltid tyckt att någon muckat med dom varje gång dom varit ute...ha ha ha.

Det som är mest skrämmande är att så mycket av det vi gör styrs av vårt undermedvetna. Vi gör det utan att ens vara medvetna om det förrän vi stannar upp och verkligen tänker efter. En kompis sa till mig en gång Vet du vad som är skrämmande ? Varje gång som jag är på väg att bli lycklig så är det som att jag på något sätt gör något idiotiskt som drar ner mig i skiten igen. Jag vill inte göra det, men jag gör det ändå. När han sa det här, förstod jag vad kloka människor menar när dom säger Våga vara lycklig !. Innan tänkte jag Jamen vad är det för nötter? Vem vill inte vara lycklig ?

Ett än mer tydligt exempel på detta är väl förhållanden. Att vi dras till samma sorts partners. Känner man sig värdelös/har dålig självkänsla/självförtroende så är risken tyvärr väldigt stor att man dras till en partner som beter sig som skit och sårar en (typ att tjejer med inte alltför sund syn på sig själv dras till "bad boys"). Resultatet ? Man har bekräftat (upplevt känslan) av det man är van vid vilket stärker känslan man hade av sig själv innan. Inser man hur det här hänger ihop, förstår man hur vansinnigt viktigt det är att man har en sund och positiv syn på sig själv. Och när man väl gjort det måste det nästan bli högsta prioritet i ens liv att aldrig sjunka ner i gyttjan igen. Utan bara sträva uppåt uppåt uppåt.

Detta medför att jag tror det är väldigt svårt att ändra på sig. Det innebär i princip att dra ut nålen ur armen och vänja sig av med drogen(känslan), vilket nog är bland det svåraste som finns (fråga en narkotikamissbrukare). Det är inte omöjligt på något sätt alls, men det innebär att man måste vara mycket medveten om hur man fungerar och framförallt hur man vill bli. Och även förstå att det här inte är någonting som sker över en natt.

To be continued