Lite av varje.

Som jag skrev i höstas köpte jag ett par gjutna skoinlägg+tofflor som skulle hjälpa mig att bli av med min Plantar Fasciit (typ stadiet innan hälsporre). Har haft besvären till och från i snart 1.5år men med dom här hjälpmedlen skulle det ta 2-3 veckor. Nu har det gått snart 5månader till och det är inte bra än. Ringde därför idrottskliniken i Solna och beställde en tid och när jag pratade med en läkare sa han att det ändå är ok om man springer kortare sträckor. Så jag ställde mig på löpbandet igår och sprang mina 6x600 meter och det känns helt otroligt glädjande att smärtan i foten inte är ett dugg värre än vad den varit innan ! Sen att jag har ont i varenda muskel som används vid löpning är en annan femma och nånting jag kan leva med ;=) Så minst 1 dag/veckan tänker jag nog springa i allafall. Dessutom ska jag sköta stretchningen även om det är riktigt tråkigt. Tror jag stretchade längre tid än jag sprang igår...ha ha.

Ibland är man ju bra primitiv. Det stod 2 tjejer på Sats igår och sålde hudvårdsprodukter varav den ena var riktigt snygg. Kjol och högklackat och det är jag en sucker för bigtime. Jag använder ju i princip aldrig såna där hudvårdsprylar, och detta hade jag och exet många diskussioner om. Mitt argument var/är ju att vänjer man kroppen vid sånt där blir den beroende. Kommer ihåg hur det "kliade" på henne om hon inte smorde sig typ varje dag...medans jag tycker att kroppen reder sånt där själv ;=) Sen att hon hade den finaste/lenaste hyn jag varit med om är en annan femma ;=)

Nåväl hursomhelst ville jag prata med tjejen och gjorde så. Hon visade mig glatt sina grejer och smorde in mina händer med någon kräm Efter den fick jag något som jag skulle smörja händerna med själv. Vet inte vad det var men det var som att jag hade smågrus i händerna och det skulle ta bort gamla hudrester. Slutligen fick jag skölja bort det med vatten innan jag fick en hudlotion att smörja in händerna med. Kändes inte helt ok, även om jag knappt kände igen mjukheten i händerna själv...ha ha ha.

Sen har vi det här med boxaren2. Knepig situation. Måste ju erkänna att jag är liiiite attraherad av henne. Men jag kommer inte fråga henne igen om vi ska ses nångång efter boxningen. Blev ju så konstigt senast och jag tänker verkligen inte vara för på. Det gillar jag inte. Men hela situationen är så lustig. Vi boxas, vi är rätt fysiska, vi kramas, vi skojar och retar varandra. Senast vi körde påpekade hon flera gånger hur roligt det var att träna med mig och frågade redan då om vi skulle köra nästa gång. Så på något sätt känns det som att det ligger något i luften...samtidigt som jag också känner att hon kanske bara gillar uppmärksamheten.För jag märker att om jag är lite "av" så blir hon mer "på" under passen. Nä jag håller nog fast vid min linje som jag kört hittills; skippa analyserandet och ska vi fika eller göra nåt utanför boxningen så är det hon som får fråga.