När jag kom till mitt skrivbord igår eftermiddag hade jag fått en present till av städaren. En bok med titeln Du kan få leva för evigt i paradiset på Jorden.För er som inte vet, kan jag nämna att detta är en bok som Jehovas Vittnen ger till personer som dom kan vara prospects. Detta vet jag eftersom jag för många år sen (som jag nämnt tidigare) hade en flickvän som huxflux i mina ögon gick med där. Hon visade mig den här boken också när hon gått med och ville övertala mig. Jag gick inte med och i samma ögonblick förlorade jag kvinnan som bara några veckor innan hade sagt att jag var hennes prins och förde diskussioner om att flytta ihop. Så kan det gå.
Sen hur han ens kan tro att jag är intresserad övergår mitt förstånd. När jag i Julas önskade honom God Jul svarade han tack men jag firar inte Jul. Redan då förstod jag vad det var fråga om och jag klargjorde min ståndpunkt för honom vänligt men bestämt att jag inte är det minsta intresserad eller tror på det som dom "predikar". Likväl låg boken nu där på min plats.
Hade det varit för några år sen hade jag nog blivit väldigt ledsen. Att återigen påminnas om bland en av de största smärtorna jag upplevt i mitt liv. Att förlora en kärlek på ett sånt här absurt sätt. Nu reagerade jag mest över hur sjuka saker som står i boken och det blev riktigt komiskt. Vi skrattade hjärtligt när vi läste för tjejerna om hur de bör uppföra sig och att de absolut borde ta till sig dessa "visdomsord"...ha ha ha.Ett exempel :
Hustrurna må undergiva sig sina män. I våra dagar är det vanligt att kvinnor är stridslystna och att de konkurrerar med männen. Men när hustrur försöker tränga sig före och försöker överta ledarskapet så ger detta nästan alltid upphov till problem.
Hahaha faaaaan vilket skämt ! Kan inte förstå att tjejerna inte tog detta till sig ;=) ?
fredag 27 februari 2009
torsdag 26 februari 2009
Blandade känslor
Idag var det dags för avtackning på jobbet. Det blev precis lika känslomässigt som jag trodde. Jag brukar inte vara så bra på sånt här. Även om jag trodde att jag var förberedd kände jag när jag var på väg ut till fikarummet att det här kommer bli jobbigt. Senaste veckan har jag fått trevliga och uppskattande komplimanger av kollegorna. Då har det känts helt ok. Men idag var det en annan grej. Nu kändes allt så mycket allvarligare eftersom jag bara har 1 dag kvar, sen är det goodbye. Det blir så definitivt på något sätt.
Där satt vi och fikade nästan hela gänget. Förutom de som har ledigt p.g.a sportlov. Jag fick standardfrågorna om vad jag ska göra och om jag inte ångrar mig. Oldboy skämtade som vanligt om fan vad skönt det ska bli att slippa dig. Sen tog tillförordnade chefen över och det blev helt tyst och jag kände klumpen i magen växa. Han höll ett väldigt fint "tal" om hur han fortfarande kommer ihåg hur väl jag bemötte honom när han började. Att jag alltid hade ett så glatt humör och kunde få folk att känna sig välkomna och omtyckta. Han avslutade med du ska veta att du alltid är välkommen tillbaka, och det kändes mycket värmande att höra. Sen fick jag en present och det var dags för mig att säga några ord...
Rösten stockade sig och jag började få tårar i ögonen innan jag ens hann börja. Men jag sa precis vad jag kände inombords även om orden inte direkt flöt fram. Jag sa ärligt som det var att jag var inne i en svacka i livet när jag började för 1.5 år sedan, och att jag ville att mina kollegor ska veta hur mycket deras trevliga bemötande har betytt för mig och att jag kommer minnas dom med glädje och att dom är riktigt fina människor. Orden kom verkligen från hjärtat. Fick också helt plötsligt en släng av åh jag skiter i det nya och stannar här med er hela livet bara jag slipper känna mig så här ledsen ! Separationsångest när den är som starkast.
Usch vad jobbigt det var. Såg att jag inte var den ende som torkade tårar med näsduk vilket inte gjorde saken lättare. En äldre dam bland mina kollegor kom fram efter mitt "tal" med en present och sa å vad jag kommer att sakna dig och jag blev rätt rörd. Hon brukar ju typ aldrig säga nånting. Oldboy frågade om han kunde få min gröna kaffekopp med Hammarby-loggan och det kunde han såklart.
Efteråt pratade jag med flera kollegor och hörde då Oldboy's stämma i bakgrunden Douglas var den första som kom fram och hälsade på mig när jag började och det är sånt man kommer ihåg. En annan kollega la armen om mig det där du sa kom verkligen från hjärtat innan Norrlänningen avslutade med det kommer bli väldigt tomt utan dig . Det kändes genant och pinsamt att få så mycket snälla ord. Vad ska man svara ?
Som ni förstår har det verkligen varit en tung dag även om det som sagt kändes oerhört kul att få så mycket uppskattning och kärlek. Det är det jag ska ta med mig och komma ihåg härifrån när jag kliver in imorgon för sista gången och framförallt när jag går därifrån för sista gången med en bit av mitt hjärta kvarlämnat.
Där satt vi och fikade nästan hela gänget. Förutom de som har ledigt p.g.a sportlov. Jag fick standardfrågorna om vad jag ska göra och om jag inte ångrar mig. Oldboy skämtade som vanligt om fan vad skönt det ska bli att slippa dig. Sen tog tillförordnade chefen över och det blev helt tyst och jag kände klumpen i magen växa. Han höll ett väldigt fint "tal" om hur han fortfarande kommer ihåg hur väl jag bemötte honom när han började. Att jag alltid hade ett så glatt humör och kunde få folk att känna sig välkomna och omtyckta. Han avslutade med du ska veta att du alltid är välkommen tillbaka, och det kändes mycket värmande att höra. Sen fick jag en present och det var dags för mig att säga några ord...
Rösten stockade sig och jag började få tårar i ögonen innan jag ens hann börja. Men jag sa precis vad jag kände inombords även om orden inte direkt flöt fram. Jag sa ärligt som det var att jag var inne i en svacka i livet när jag började för 1.5 år sedan, och att jag ville att mina kollegor ska veta hur mycket deras trevliga bemötande har betytt för mig och att jag kommer minnas dom med glädje och att dom är riktigt fina människor. Orden kom verkligen från hjärtat. Fick också helt plötsligt en släng av åh jag skiter i det nya och stannar här med er hela livet bara jag slipper känna mig så här ledsen ! Separationsångest när den är som starkast.
Usch vad jobbigt det var. Såg att jag inte var den ende som torkade tårar med näsduk vilket inte gjorde saken lättare. En äldre dam bland mina kollegor kom fram efter mitt "tal" med en present och sa å vad jag kommer att sakna dig och jag blev rätt rörd. Hon brukar ju typ aldrig säga nånting. Oldboy frågade om han kunde få min gröna kaffekopp med Hammarby-loggan och det kunde han såklart.
Efteråt pratade jag med flera kollegor och hörde då Oldboy's stämma i bakgrunden Douglas var den första som kom fram och hälsade på mig när jag började och det är sånt man kommer ihåg. En annan kollega la armen om mig det där du sa kom verkligen från hjärtat innan Norrlänningen avslutade med det kommer bli väldigt tomt utan dig . Det kändes genant och pinsamt att få så mycket snälla ord. Vad ska man svara ?
Som ni förstår har det verkligen varit en tung dag även om det som sagt kändes oerhört kul att få så mycket uppskattning och kärlek. Det är det jag ska ta med mig och komma ihåg härifrån när jag kliver in imorgon för sista gången och framförallt när jag går därifrån för sista gången med en bit av mitt hjärta kvarlämnat.
onsdag 25 februari 2009
Jag har...
- Fått en bra revansch efter mina 2 medelmåttiga besök på restauranger. Besökte en Italiensk krog med en kollega. Den pastan jag åt där är bland det bästa jag ätit i den kategorin. Tiramisun till efterrätt med Espresso&Sambuca var jag väl värd efter löpningen.
- Ett hål som behöver lagas :=( Trots att jag sköter mina tänder mycket noggrant eftersom jag "avskyr" tandläkaren har jag alltså ett. Typ det andra på 20 år. För att inte också tala om hur förbannat dyrt det är !
- Kört mitt första (och sista) "Muskel"-pass på SATS efter att kollegans fru "sålt" in instruktören som en riktig pudding. Passet i sig var inte nämnvärt jobbigt, och instruktören var sjukt vältränad men inget i min smak. Det mest bestående minnet är den feta träningsvärken jag i insidan av låren.
- Tröttnat rejält på sportväskor från Team Sportia/Intersport som pajjar efter max 6
månader. Detta ledde till att jag idag köpte mitt livs dyraste träningsväska på Åhléns City. - Undrat vad mitt undermedvetna försökte säga mig när jag återigen köpte sängkläder ? Fann mig letandes efter dubbla uppsättningar av påslakan/örngott så att jag och min tjej skulle ha likadana ? Undrar bara vem "min tjej" är i sammanhanget ? Har ju ingen flickvän såvitt jag vet. Eller är det så att mitt undermedvetna tycker att det är dags nu ?
- Avtackning på jobbet imorgon.
Grottmänniskan Douglas
Såhär såg jag alltså ut för 1.8 miljoner år sedan när jag vandrade omkring som en Homo Erectus. Intressant att jag redan på den tiden kunde ses i kostym med slips och skjorta..ha ha ha ! Utseendemässigt kan jag nog vara glad att det inte är så likt dagens Douglas.
Vill ni kolla hur ni såg ut kan ni testa det här.
Vill ni kolla hur ni såg ut kan ni testa det här.
tisdag 24 februari 2009
Överraskning på MSN
Så dök hon upp igen via MSN och skrev till mig efter att jag inte hört av henne på evigheter. Blev minst sagt förvånad. Hade inte ens kvar henne på min lista längre. Men jag blev glad. Har alltid gillat henne och hennes personlighet. Sådär oberäknelig och kan få för sig vadsomhelst. Som den där gången när hon precis hade börjat på mitt jobb och vi var ute på en AW för att äta.Efter att vi var klara och rest på oss säger hon man blir ju helt svettig i rumpan av att sitta här. Är du också så här svettig ? frågar hon och tar samtidigt min hand och trycker mot sin rumpa...ha ha. Jag blev rätt förvånad och i efterhand förstod jag att hon kan göra såna här grejer utan att mena nånting. Eller som den där gången när vi var och köpte glass på fikarasten och hon köpte glass till kollegorna som såg hyfsat förvånade ut.
Jag tycker det är synd att vi inte umgåtts på länge. Tror att hon är en tjej jag skulle kunna göra mycket roligt med (tänker inte på sex nu). Hon är riktigt rolig och äventyrlig. Som flickvän skulle jag nog inte ta mig an henne eftersom jag vet att hon har ett hyfsat tungt bagage. Och som bekant vill jag inte ge mig in i ett förhållande igen med sådana premisser. Känner igen det där med tjejer som har ett stenhårt yttre, men är hur små som helst innerst inne.Precis som mitt ex var/är. Men jag känner att det är farlig mark. Kan liksom inte låta bli att attraheras lite även om jag vet att det är fel för mig.
Och ja, jag skulle kunna tänka mig att ha sex med henne...ha ha ha.
Jag tycker det är synd att vi inte umgåtts på länge. Tror att hon är en tjej jag skulle kunna göra mycket roligt med (tänker inte på sex nu). Hon är riktigt rolig och äventyrlig. Som flickvän skulle jag nog inte ta mig an henne eftersom jag vet att hon har ett hyfsat tungt bagage. Och som bekant vill jag inte ge mig in i ett förhållande igen med sådana premisser. Känner igen det där med tjejer som har ett stenhårt yttre, men är hur små som helst innerst inne.Precis som mitt ex var/är. Men jag känner att det är farlig mark. Kan liksom inte låta bli att attraheras lite även om jag vet att det är fel för mig.
Och ja, jag skulle kunna tänka mig att ha sex med henne...ha ha ha.
onsdag 18 februari 2009
Chef + Mat
Så är man inne på näst sista veckan på jobbet. Min chef åkte på 2-veckors semester i Lördags och sa inte ett ord till mig innan han gick i Fredags. Tror knappast att han inte är medveten om att jag inte kommer vara kvar när han är tillbaka. Kändes sådär. Har ju trots allt jobbat här i 1.5år.
Var på en av Melkers krogar i Måndags igen. Samma som senast faktiskt. Han har ju någon drive att man får äta för halva priset Mån-Ons hela Februari ut. Körde hela paketet med förrätt/varmrätt/efterrätt och omdömet om maten är nog bara lite högre än senast. Efterrätten Körsbär med Tiramisu får dock högsta betyg ;=) ! Med facit i hand borde jag skippat förrätten och käkat 2 efterrätter istället...ha ha ha.
Gastronom-Douglas' råd : Gå till en annan krog/restaurang i den här prisklassen.
Var på en av Melkers krogar i Måndags igen. Samma som senast faktiskt. Han har ju någon drive att man får äta för halva priset Mån-Ons hela Februari ut. Körde hela paketet med förrätt/varmrätt/efterrätt och omdömet om maten är nog bara lite högre än senast. Efterrätten Körsbär med Tiramisu får dock högsta betyg ;=) ! Med facit i hand borde jag skippat förrätten och käkat 2 efterrätter istället...ha ha ha.
Gastronom-Douglas' råd : Gå till en annan krog/restaurang i den här prisklassen.
Ny tandläkare sökes !
Ibland får man sig en rejäl överraskning. Tyvärr rätt otrevliga också.
Jag skulle beställa tid förra veckan hos min tandläkare sen typ 10 år tillbaka. Kom inte ihåg hans telefonnummer så jag Googlade. Hittade hans hemsida bland sökresultaten men när jag klickade på länken fick jag bara det upp det välkända meddelandet "The page cannot be found". Hmm skumt tyckte jag.
Ännu mer förvånad blev jag när jag längre ner bland sökresultaten såg en tråd från Flashback där jag såg hans namn. Kollade tråden och hittade ett flertal intressanta länkar med minst sagt förvånansvärt innehåll:
Dagens Nyheter
SVT
Metro
Han var alltid hur trevlig som helst och verkligen inte en typ man kunde misstänka något sånt här om. Behöver väl knappast säga att han undersökt mina tänder för sista gången ;=) ?
Jag skulle beställa tid förra veckan hos min tandläkare sen typ 10 år tillbaka. Kom inte ihåg hans telefonnummer så jag Googlade. Hittade hans hemsida bland sökresultaten men när jag klickade på länken fick jag bara det upp det välkända meddelandet "The page cannot be found". Hmm skumt tyckte jag.
Ännu mer förvånad blev jag när jag längre ner bland sökresultaten såg en tråd från Flashback där jag såg hans namn. Kollade tråden och hittade ett flertal intressanta länkar med minst sagt förvånansvärt innehåll:
Dagens Nyheter
SVT
Metro
Han var alltid hur trevlig som helst och verkligen inte en typ man kunde misstänka något sånt här om. Behöver väl knappast säga att han undersökt mina tänder för sista gången ;=) ?
måndag 16 februari 2009
Klok tjej
Vissa tjejer kan det här med att fråga saker på ett väldigt listigt sätt :
Hej stora starka killen!!! ;=) Det finns en fruktkorg till er här nere, och jag skulle uppskatta lite bärhjälp med den…Har du lust att hjälpa en kvinna i nöd?? ?
// S
Såklart jag kan hjälpa dig baby ;=) Kan man låta bli att INTE hjälpa till när man blir tillfrågad så här...ha ha ha ?
Hej stora starka killen!!! ;=) Det finns en fruktkorg till er här nere, och jag skulle uppskatta lite bärhjälp med den…Har du lust att hjälpa en kvinna i nöd?? ?
// S
Såklart jag kan hjälpa dig baby ;=) Kan man låta bli att INTE hjälpa till när man blir tillfrågad så här...ha ha ha ?
söndag 15 februari 2009
Nästa utmaning !
Jag tror det här är bra mycket lättare att klara av både för tjejer och killar. Tror nog att tjejerna tycker den här är lite roligare också. Handlar alltså om att göra 200 situps på raken.
Nå vem hänger med mig med start nästa vecka ;=) ?
Nå vem hänger med mig med start nästa vecka ;=) ?
Filmkvällen.
Skräckfilmskvällen blev riktigt lyckad ! Först tittade vi på Them som var helt ok. Den visade sig dock vara rena rama barnleken om man jämför med REC som vi tittade på efteråt. Men herrejävlar vad bra den var ! Satt som på nålar hela filmen och jag sjönk bara längre och längre ner i soffan samtidigt som kudden åkte högre och högre upp...ha ha ha. Kan lugnt meddela att jag inte var ensam om att sitta på nålar typ hela filmen. Ruggigt läskig emellanåt. Hade varit perfekt att titta på den med en tjej och krypa ihop...ha ha ha.
Jag är inte så hemma på skräckfilmer, men vad jag förstått så är många filmer numera rena rama blodbadet med långa sadistiska scener. Sånt klarar jag inte av ( typ Reservoir Dogs med Tarantino). REC innehöll en del blod men inte alls överdrivet.
Största skrattet drog en annan kollega ner. Det var en speciell scen när han höll på att hoppa ut ur soffan samtidigt som han liksom skyddade ansiktet med armarna/kudden. Såg ju galet roligt ut.
Båda filmerna är helt klart sevärda, och som ni förstått tycker jag REC var den bättre av de två.
Slutligen. En rätt kul detalj var när jag promenerade hem från tunnelbanan efter filmerna. Jag bor på en höjd som man kommer till via många trappsteg...När jag kommit uppför trapporna ser jag en silhuett stå cirka 20meter från mig. Människan hade på sig en stor jacka med en rejäl luva på skallen och såg precis ut som ena onda karaktären från Them.Behöver ju knappast säga att hjärtat höll på att fastna i halsgropen innan jag såg att det var en äldre dam som rastade sin hund...
Jag är inte så hemma på skräckfilmer, men vad jag förstått så är många filmer numera rena rama blodbadet med långa sadistiska scener. Sånt klarar jag inte av ( typ Reservoir Dogs med Tarantino). REC innehöll en del blod men inte alls överdrivet.
Största skrattet drog en annan kollega ner. Det var en speciell scen när han höll på att hoppa ut ur soffan samtidigt som han liksom skyddade ansiktet med armarna/kudden. Såg ju galet roligt ut.
Båda filmerna är helt klart sevärda, och som ni förstått tycker jag REC var den bättre av de två.
Slutligen. En rätt kul detalj var när jag promenerade hem från tunnelbanan efter filmerna. Jag bor på en höjd som man kommer till via många trappsteg...När jag kommit uppför trapporna ser jag en silhuett stå cirka 20meter från mig. Människan hade på sig en stor jacka med en rejäl luva på skallen och såg precis ut som ena onda karaktären från Them.Behöver ju knappast säga att hjärtat höll på att fastna i halsgropen innan jag såg att det var en äldre dam som rastade sin hund...
onsdag 11 februari 2009
Skrattar bäst som skrattar sist...
Det ringer i kollegans mobiltelefon och när hon tittar på displayen ser man att hon skiner upp. Hon tar luren och kliver iväg med raska kliv bort från sin plats och både jag och oldboy säger i kör ojdå ! när hon går förbi oss. Hon rodnar för hon förstår att vi förstår och när vi hör henne svara hej med sammetslen röst understryker det bara hur rätt vi har ;=) Vi vet att hon nätdejtar och det här är ett prospect.
Efter 5-10 minuter kommer hon tillbaka och det första hon säger till oss är jag jobbar nog hemifrån imorgon och hon har knappt hunnit säga orden innan hon inser hur det där lät...sen spelar det ingen roll vad hon säger för jag och oldboy har redan stängt öronen och bara matar henne med pikningar typ du vet väl hur viktigt det är att hålla göra mål på bortaplan ? Hon blir hyfsat generad men ändå märker man att hon tycker det är skoj, vilket ger oss ännu mer bränsle såklart.
Tror dock att hon kommer få sin revansch ikväll. Vi ska nämligen ha skräckfilmsafton på jobbet. Jag kan ju lugnt (om än motvilligt) erkänna att jag är den som kommer vara helt klart räddast. Det blir till att sitta med en kudde framför ansiktet och förbereda mina kollegor på att inte bli förvånade om dom helt plötsligt har 90kg Douglas sittandes i knät...ha ha ha. Närå så illa är det inte, men såna där "hoppa-till-scener" är lite olustiga. En annan rolig detalj i det hela är att vi har en kille som spelar handboll på jobbet, som är typ 185cm/110kg som verkar ännu mer rädd ! Typ ju större du är, desto värre blir det. Oldboy kommenterade det hela med såna där filmer kan jag inte ens kolla på. Självklart har jag pikat honom för det men även nämnt att jag har en bred dubbelsäng hemma så du får väl sova över hos mig med tända lampor...ha ha ha. Filmerna som vi ska kolla på är Them och Rec.
Förresten, kollegan skulle jobba hemifrån för att hon skulle på utvecklingssamtal med sina barn.
Efter 5-10 minuter kommer hon tillbaka och det första hon säger till oss är jag jobbar nog hemifrån imorgon och hon har knappt hunnit säga orden innan hon inser hur det där lät...sen spelar det ingen roll vad hon säger för jag och oldboy har redan stängt öronen och bara matar henne med pikningar typ du vet väl hur viktigt det är att hålla göra mål på bortaplan ? Hon blir hyfsat generad men ändå märker man att hon tycker det är skoj, vilket ger oss ännu mer bränsle såklart.
Tror dock att hon kommer få sin revansch ikväll. Vi ska nämligen ha skräckfilmsafton på jobbet. Jag kan ju lugnt (om än motvilligt) erkänna att jag är den som kommer vara helt klart räddast. Det blir till att sitta med en kudde framför ansiktet och förbereda mina kollegor på att inte bli förvånade om dom helt plötsligt har 90kg Douglas sittandes i knät...ha ha ha. Närå så illa är det inte, men såna där "hoppa-till-scener" är lite olustiga. En annan rolig detalj i det hela är att vi har en kille som spelar handboll på jobbet, som är typ 185cm/110kg som verkar ännu mer rädd ! Typ ju större du är, desto värre blir det. Oldboy kommenterade det hela med såna där filmer kan jag inte ens kolla på. Självklart har jag pikat honom för det men även nämnt att jag har en bred dubbelsäng hemma så du får väl sova över hos mig med tända lampor...ha ha ha. Filmerna som vi ska kolla på är Them och Rec.
Förresten, kollegan skulle jobba hemifrån för att hon skulle på utvecklingssamtal med sina barn.
Utmanad
Jag har blivit utmanad av Latja.
Regler: Gå in i mappen där dina bilder ligger, gå sedan till den sjätte mappen och välj den sjätte bilden. Posta bilden på bloggen och skriv något om den, utmana sex andra personer och länka till dem.
En grymt cool påfågel som gjorde sig snygg (inte för oss...ha ha) för honorna som var i närheten. Fotograferad när jag var i Dominikanska Republiken med exet.
Regler: Gå in i mappen där dina bilder ligger, gå sedan till den sjätte mappen och välj den sjätte bilden. Posta bilden på bloggen och skriv något om den, utmana sex andra personer och länka till dem.
En grymt cool påfågel som gjorde sig snygg (inte för oss...ha ha) för honorna som var i närheten. Fotograferad när jag var i Dominikanska Republiken med exet.
tisdag 10 februari 2009
Releasefest + träning + stand-up
Jag var på en releasefest i helgen vilket var skoj. Det var min kompis flickväns kompis som hade den. Hon sjöng väldigt bra även om musiken inte riktigt var i min smak. Det som dock imponerade mest på mig var själva hennes väg in i sångkarriären. Hon sade alltså upp sig från sitt jobb, breakade med sin kille, flyttade till Stockholm och satsade allt på ett kort. Otroligt imponerande med människor som vågar satsa på sin dröm. Som struntar i omgivningens förväntningar på hur man ska leva sitt liv. Även om hon inte är min smak är det väldigt sexigt med folk som tror på sig själva (utan att bli för dryga). Som är positiva. Hoppas verkligen det går bra för henne.
Från det ena till det andra. Det är intressant vilka känslor som framkallas när man är fokuserad på något fysiskt ansträngande som man ska klara av. När tävlingsinstinkten kommer fram. Tänker på när jag skulle göra mina 100 armhävningar igår. Från det att jag vaknade på morgonen hade jag det här i bakhuvudet hela dagen. Samma känsla som jag hade när jag spelade matcher förut. Vinnarinstinkten. När jag promenerade till gymet kände jag hur adrenalinet strömmade till och pulsen ökade. Det är en så skön känsla när man har den där orubbliga tron på sig själv och att man inte kan misslyckas. Oftast gör man ju inte det heller. Tänk om man kunde applicera det här tänket på fler områden än när det gäller att lyfta X antal kilo eller göra något fysiskt ansträngande ? Tror faktiskt det är möjligt. För att inte tala om endorfin-kicken man får när man genomfört något så här jobbigt. Det är ta mig tusan beroendeframkallande ;=) !På något sätt blir kicken större ju mer man tar ut sig. Och utmattad, det blev jag igår. Sista 10 brände det så mycket i mina armar/axlar att omvärlden försvann. Jag hörde knappt nånting och fick tunnelseende. Enda jag hade i huvudet var att inte vika ner mig och det antal armhävningar jag hade kvar att göra.
Senare på kvällen kollade jag på min kompis som var värd för en stand-up show igår och jag var av förståeliga skäl på topphumör och skrattade åt princip alla skämt (även de tråkiga) under hela showen. Hyfsat retarderat. Blev även ombedd att stå i dörren och riva biljetter när folk skulle in. Jag var på så bra humör att jag inte kunde låta bli att skämta med de som skulle in, ojdå ni är såna där fega tjejer som bokar plats på Rad 9 eller haha hur vågar ni sitta på Rad 1, ni kommer bli grymt retade !". Alltså, jag måste ha uppfattats som att jag gick på droger igår...
Från det ena till det andra. Det är intressant vilka känslor som framkallas när man är fokuserad på något fysiskt ansträngande som man ska klara av. När tävlingsinstinkten kommer fram. Tänker på när jag skulle göra mina 100 armhävningar igår. Från det att jag vaknade på morgonen hade jag det här i bakhuvudet hela dagen. Samma känsla som jag hade när jag spelade matcher förut. Vinnarinstinkten. När jag promenerade till gymet kände jag hur adrenalinet strömmade till och pulsen ökade. Det är en så skön känsla när man har den där orubbliga tron på sig själv och att man inte kan misslyckas. Oftast gör man ju inte det heller. Tänk om man kunde applicera det här tänket på fler områden än när det gäller att lyfta X antal kilo eller göra något fysiskt ansträngande ? Tror faktiskt det är möjligt. För att inte tala om endorfin-kicken man får när man genomfört något så här jobbigt. Det är ta mig tusan beroendeframkallande ;=) !På något sätt blir kicken större ju mer man tar ut sig. Och utmattad, det blev jag igår. Sista 10 brände det så mycket i mina armar/axlar att omvärlden försvann. Jag hörde knappt nånting och fick tunnelseende. Enda jag hade i huvudet var att inte vika ner mig och det antal armhävningar jag hade kvar att göra.
Senare på kvällen kollade jag på min kompis som var värd för en stand-up show igår och jag var av förståeliga skäl på topphumör och skrattade åt princip alla skämt (även de tråkiga) under hela showen. Hyfsat retarderat. Blev även ombedd att stå i dörren och riva biljetter när folk skulle in. Jag var på så bra humör att jag inte kunde låta bli att skämta med de som skulle in, ojdå ni är såna där fega tjejer som bokar plats på Rad 9 eller haha hur vågar ni sitta på Rad 1, ni kommer bli grymt retade !". Alltså, jag måste ha uppfattats som att jag gick på droger igår...
måndag 9 februari 2009
101
YES ! Who is the King baby ;=) ? Ni tvivlade väl inte på att jag skulle klara det...he he he ? Dogge fixar ALLT ! Sen att sanningen är att jag fick sån mjölksyra i triceps och axlar att jag inte kunde böja armarna efteråt på typ 15 minuter hör liksom inte hit...ha ha ha. Seriöst, vilken smärta det var. Tog sammanlagt 8 veckor (och ~2000 armhävningar) att förbereda sig för nånting som sen tog 2min 20sek att genomföra. Känns inte så begåvat. Men det spelar ingen roll för jag är så glad just nu ;=)
tisdag 3 februari 2009
Senaste veckan
Dagen efter jag skrev mitt senaste inlägg åkte jag på en rejäl förkylning. Hade en sån där skön natt då det bara rann ur både näsa och ögon. Vid 2 hade jag ännu inte somnat och jag säger bara God Bless sömntabletter !o Har fortfarande sviter kvar av förkylningen men det är inget som kommer hindra mig från att boxas igen imorgon.
Apropå boxningen, så har nog boxaren2 diskvalificerat sig från listan över sparringpartners ;=) Orsaken var att vi hade bestämt 1 vecka i förväg att vi skulle boxas på vårt "vanliga" pass. 5 minuter innan passet springer vi på varandra i gymet varpå hon säger du jag är ledsen, men jag har blivit övertalad av min kompis att köra med henne idag. Grejen är väl den att det såklart inte är hela världen att hon gör det. Verkligen inte. Men nog tycker jag att det hade känts bättre om hon hade frågat mig innan om det är ok ? Trots allt sätter hon mig på pottan eftersom hon inte har en aning om huruvida jag då hade någon annat att köra med. Jag fattar verkligen inte vad/hur folk tänker egentligen ? Jag brukar ofta inte bry mig speciellt mycket eller "hetsa" upp mig för småsaker heller, men när jag känner att någon behandlar mig respektlöst (vilket jag tycker hon gör) kan jag bli väldigt tvär. Hon kan faktiskt glömma att jag kommer fråga henne igen om vi ska boxas. Som tur är fick jag tag i en lirare som är helt ok som jag kört med tidigare några gånger.
Har annars varit på introduktionen på mitt nya jobb igår och idag. Väldigt trevligt var det och jag fick ett bra intryck av människorna och organisationen. Kanske beror det på att jag fick en splitterny laptop, mobiltelefon och en väldigt fin ryggsäck...ha ha ha. Dessutom fick ju en speciell person även träffa mannen som går under namnet Kungen bland vissa anställda ;=) Vi är 5st nyanställda som ska börja varav jag är den som börjar senast (om drygt 4 veckor). Känns ju inte speciellt motiverande att jobba en liten tid till på mitt gamla jobb.
En skön puck som jag fått fixad är någonting som inte är så manligt...ha ha ha.Mina gardiner har behövts sys upp i snart 1 år vilket vissa personer har pikat mig för med jämna mellanrum. Nu är det dock fixat och jag får väl anta att "terrorn" är över ;=)
Slutligen. Har p.g.a 2 förkylningar och sådant kommit efter med programmet. Har dock klarat vecka 5 och har således bara 1 vecka kvar innan the big test !
Apropå boxningen, så har nog boxaren2 diskvalificerat sig från listan över sparringpartners ;=) Orsaken var att vi hade bestämt 1 vecka i förväg att vi skulle boxas på vårt "vanliga" pass. 5 minuter innan passet springer vi på varandra i gymet varpå hon säger du jag är ledsen, men jag har blivit övertalad av min kompis att köra med henne idag. Grejen är väl den att det såklart inte är hela världen att hon gör det. Verkligen inte. Men nog tycker jag att det hade känts bättre om hon hade frågat mig innan om det är ok ? Trots allt sätter hon mig på pottan eftersom hon inte har en aning om huruvida jag då hade någon annat att köra med. Jag fattar verkligen inte vad/hur folk tänker egentligen ? Jag brukar ofta inte bry mig speciellt mycket eller "hetsa" upp mig för småsaker heller, men när jag känner att någon behandlar mig respektlöst (vilket jag tycker hon gör) kan jag bli väldigt tvär. Hon kan faktiskt glömma att jag kommer fråga henne igen om vi ska boxas. Som tur är fick jag tag i en lirare som är helt ok som jag kört med tidigare några gånger.
Har annars varit på introduktionen på mitt nya jobb igår och idag. Väldigt trevligt var det och jag fick ett bra intryck av människorna och organisationen. Kanske beror det på att jag fick en splitterny laptop, mobiltelefon och en väldigt fin ryggsäck...ha ha ha. Dessutom fick ju en speciell person även träffa mannen som går under namnet Kungen bland vissa anställda ;=) Vi är 5st nyanställda som ska börja varav jag är den som börjar senast (om drygt 4 veckor). Känns ju inte speciellt motiverande att jobba en liten tid till på mitt gamla jobb.
En skön puck som jag fått fixad är någonting som inte är så manligt...ha ha ha.Mina gardiner har behövts sys upp i snart 1 år vilket vissa personer har pikat mig för med jämna mellanrum. Nu är det dock fixat och jag får väl anta att "terrorn" är över ;=)
Slutligen. Har p.g.a 2 förkylningar och sådant kommit efter med programmet. Har dock klarat vecka 5 och har således bara 1 vecka kvar innan the big test !
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)